Alla lägenheter som jag bott i är det mitt hjärta som valt. Det har sagt till mig att Smulan här ska du bo och det har alltid blivit så bra. Nu ska jag snart flytta här i staden vid havet till något mer permanent och den här gången är det inte mitt hjärta som valt. Det känns lite jobbigt att bara ta en lägenhet för att man måste ha tak över huvudet. Jag såg mig själv bo i en supermysig liten vindslägenhet i ett sekelskiftes hus när jag flyttade ner hit och började leta men nu blev det inte så. Istället blev det bara en vanlig lägenhet utan själ. Jag försöker tänka positivt, försöker tänka på den mysiga lilla gränd med små söta gamla hus som ligger granne med mitt 70-tals hus, försöker tänka att jag kommer bo 8 minuter från shoppinggatorna och jag försöker få igång min hjärna med inredningsplaner men det går inte. Det oroar mig lite för det är inte ett normalt tillstånd för mig så vi får se hur detta kommer gå. kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det kommer att gå bra vännen!
Skicka en kommentar