I väntans tider

Ibland rinner tiden ur händerna och man hinner ingenting. Det konstiga är att när man vill att tiden ska gå fort så segar den sig fram. Just nu väntar jag på ett besked som kan förändra mitt liv och det känns som om tiden står still. Jag gör allt jag kan för att tiden ska gå fortare. Det bästa sättet att få tiden att gå är ju som bekant att göra saker. Själv så städar jag. Min rastlöshet och tiden försvinner i takt med dammsugarens brummande. Problemet är bara att så fort jag har städat klart så infinner sig den där känslan av att vara i limbo igen. Kommer livet att se ut som det har gjort de senaste veckorna eller kommer det att bli ett nytt liv som väntar mig?Ring, telefon ring!!!!!!!!!