söndag 11 september 2011

Sorg och saknad

Så då är vi där igen...ytterligare ett år har passerat Det är en mulen men ljummen höstdag, alldeles vindstilla. Vi tänder våra ljus och glider in i vår egen sorg och saknad. Plötsligt smeker en ljummen höstvind min kind och viskar i mitt öra: jag är inte borta för alltid, jag har bara gått i för väg.




1 kommentar:

Miss T:s Mom sa...

Ja för precis så är det vännen!!!