fredag 12 mars 2010

Skrämmande kärlek

Jag älskar havet och har alltid gjort. Kan sitta vid havet i timmar och lyssna på vågornas brus. Samtidigt som jag älskar havet så tycker jag även att det är mäktigt, mystiskt och skrämmande. När vi krypit till sängs här på Meeru så år det som om havet byter skepnad. Istället för ett avkopplande brus så hörs ett rytande, dovt dån. Då kryper jag närmare MrF och håller hans hand hårt, hårt..........